Plötsligt kom jag på att en stork inte vore helt fel i headern. Ganska gulligt och fin symbolik, vi väntar ju på storken. ;) Delvis rosa vingar kändes lite roligt och turkos bakgrund för att turkost är en fantastisk färg. Men en sak stör mig något förbannat. Blogg.se har av någon anledning bestämt sig för att bara visa tre inlägg såväl i flödet som i menyn. En infinite scroll, alltså att fler inlägg laddas så fort besökare skrollar ner, har jag lyckats få till men att visa fler inlägg än tre i menyn verkar omöjligt. Morr. Jaja, jag lyckas säkert ordna det någon gång i framtiden när jag har bättre tålamod för det. Tillägg: upptäckte precis att senaste inläggen dessutom ligger huller om buller (så mycket huller om buller tre rubriker väl kan ligga...) och inte som en lista. Suck. Det blir en annan dags projekt. Eller så låtsas jag att det är med mening.

 

Hur som helst. Stork. Tidigare har jag ju skrivit ett inlägg om tranor, jag tycker verkligen om fåglar. Just flygande fåglar är det något speciellt med, jag blir som förtrollad när jag ser en fylking (alltså flyttfåglar flygandes i v-formation). Stora flygande fåglar, som stork, svan och gås, är extra häftigt. Eller stora flockar kajor. Känns lite magiskt och inger en härlig frihetskänsla.

 

Ska jag vara helt ärlig är jag inte helt bekväm med fåglar oavsett hur mycket jag beundrar dem. Jag föredrar dem helt klart på avstånd. Häckande fåglar som attackerar gör mig skräckslagen. Oavsett hur logiskt jag försöker tänka har jag väldigt svårt att hantera häckande fiskmåsar, tärnor och andra revirhävdande arter. Det är så fruktansvärt obehagligt när de dyker ner mot en.

 

Trots det älskar jag fåglar. På avstånd. Och fiskmåsläten, som andra ofta avskyr, älskar jag. För mig är det är ljudet av sommar.