Jag funderar på förberedelser jag kan göra redan nu, inför ett barn som "kommer någon gång, hellre förr än senare". Lite reafynd bland kläder och prylar är såklart medräknat, även att köpa plagg från särskilt söta kollektioner. Fundera på namn är roligt! Tycker jag, sambon suckar åt mig. Han förstår inte varför jag tycker att det är så roligt.

 

Diskutera syn på föräldraskap med sambon, vad hoppas vi kunna göra och förmedla för vårt barn? Vi brukar vara överens. Tur det! T.ex. vill vi sträva efter att fråga "Vad hände?" istället för att dra slutsatsen att vi alltid sett och uppfattat situationen rätt, att låta barnet berätta och resonera kring händelser. Vi har också båda en genusmedveten syn på livet, vårt barn ska vara barn och vi vill inte medvetet pusha barnet i en könsstereotyp riktning - hen ska få utvecklas i egen riktning. Vi vill gärna följa, snarare än leda, när det kommer till sådana frågor.

 

Vi har bestämt att inte avslöja att vi aktivt försöker bli med barn. Det är nog ganska rimligt egentligen, men samtidigt önskar jag att jag hade fler att prata med om detta. Därför är det himla bra att jag har bloggen. För att förbereda mig själv om vilken vändning mitt liv ska ta.